Bangkok
Nu ar vi i Bangkok.
Jag sitter just nu pa ett internet cafe och det ar jattefuktigt och varmt. Man kanner sig inte precis jattefrasch. Resan hit gick i alla fall riktigt bra. Dock ratt drygt att flyga i lite mer an 10 timmar. Vi ska nu vanta nagra timmar till nasta flyg gar, mot Vientiane, det flyget avgar 11.45 (thailandsk tid). Klockan ar 06.30 har nu, i Sverige ar den 01.30, sa vi ligger ungefar 5 timmar fore.
Jag kommer att uppdatera mera nar vi val ar framme i Laos och Vientiane. Nu vet ni i alla fall att jag overlevt forsta flygresan.
Packning på gång.
Hela dagen idag kommer bestå i att packa. Det blev ingen "smygstart" på packningen igår. Inte helt oväntat när det gäller mig. Jag brukar alltid skjuta upp det till sista minuten. Idag måste jag i alla fall få det gjort för imorgon åker jag som sagt till Stockholm. Ingen bebis än, för er som läst det tidigare inlägget.
Istället för att packa hade jag lite annat kul för mig. Jag och Pelle var ut och åt med Anders och Marie på resturangen Saigon, mycket god mat. Därefter blev det en spelkväll med en omgång Alias som jag och Pelle vann. Vi hann också med två omgångar blokus, där jag vann första omgången. Andra omgången var alla tre på mig så hade inte någon större chans. Väldigt trevlig kväll var det i alla fall. Typiskt nog hade jag inte kameran med mig.
Resten av dagen kommer bestå av fajitas, ett lost-avsnitt, förmodligen en film, coca cola, cheez cruncherz och såklart att packa klart allt. Nästa gång jag bloggar befinner jag mig nog i Laos, får jag tillfälle så ska jag skriva innan dess. Jag kanske hittar en dator på Bangkoks flygplats där vi har 5 timmars väntetid om jag minns rätt.
På återseende :)
Jag är påvääääääääääg!
Istället för att packa hade jag lite annat kul för mig. Jag och Pelle var ut och åt med Anders och Marie på resturangen Saigon, mycket god mat. Därefter blev det en spelkväll med en omgång Alias som jag och Pelle vann. Vi hann också med två omgångar blokus, där jag vann första omgången. Andra omgången var alla tre på mig så hade inte någon större chans. Väldigt trevlig kväll var det i alla fall. Typiskt nog hade jag inte kameran med mig.
Resten av dagen kommer bestå av fajitas, ett lost-avsnitt, förmodligen en film, coca cola, cheez cruncherz och såklart att packa klart allt. Nästa gång jag bloggar befinner jag mig nog i Laos, får jag tillfälle så ska jag skriva innan dess. Jag kanske hittar en dator på Bangkoks flygplats där vi har 5 timmars väntetid om jag minns rätt.
På återseende :)
Jag är påvääääääääääg!
Nu börjar det dra ihop sig.
Imorse när jag vaknade slog det mig att det snart är dags, det är nu bara några dagar kvar tills jag ska sätta mig på flygplanet och flyga till ett än så länge okänt land. En plats jag bara hört talas om och som jag vetat i ungefär ett halvår att jag ska åka till. Nu när jag vet att jag ska åka kommer nervositeten smygandes över en. På måndag åker jag, känns jättekonstigt. Här har jag gått nu i en månad och hoppas på att jag ska få åka och irriterat mig över att arbetstillståndet inte kommit och nu när jag väl ska få åka så tvekar jag och tänker "neeej, vill jag verkligen det här". Jag vet att jag innerst inne vill men kan inte hjälpa den konstiga känslan jag har. Antar att det här är vad som ibland kallas för resfeber.
Sabina på UHs kansli i Stockholm skulle efter hennes lunch iväg till Laos ambassad och fixa med turistvisum. Arbetstillståndet har inte kommit, kanske kommer imorgon men vi vågar inte chansa så vi fixar ett turistvisum och skulle det mot all förmodan komma ett arbetstillstånd imorgon så får vi först jubla lite och sedan får Sabina snällt göra ännu ett besök på ambassaden.
Jag sitter just nu och skriver på en packningslista. Den är detaljerad men är redan uppe i två och en halv sidor, då i punktform men ändå. Vi får väl se om jag tar med allt som står på listan. Alla som känner mig vet hur mycket jag kan packa. Dock har jag en maxvikt jag måste anpassa mig efter. Bagaget som ska checkas in får max väga 30 kg och handbagaget får max väga 7 kg. 30 kg låter mycket men jag kan lova att jag enkelt kommer upp i den vikten. Jag ska försöka följa Sabinas råd om att packa lätt och ha i tanken att jag kan köpa saker därborta också. Vi får se hur det går...
Imorrn ska jag nog börja lite smått med packningen och lördagen kommer gå till att packa klart, se till att jag har allt, städa och röja i lägenheten. På söndag åker jag till Stockholm och besöker Pelles bror och hans brors fru som beräknas föda en liten bebis på måndag, eller om det var tisdag. Jag hoppas dock att bebisen kommer redan innan söndagen så jag och Pelle kan hälsa på dem på BB, eller så kanske de redan hunnit hem. Sedan på måndagen bär det iväg till Arlanda...
Jag ska nu återgå till packningslistan.
Sabina på UHs kansli i Stockholm skulle efter hennes lunch iväg till Laos ambassad och fixa med turistvisum. Arbetstillståndet har inte kommit, kanske kommer imorgon men vi vågar inte chansa så vi fixar ett turistvisum och skulle det mot all förmodan komma ett arbetstillstånd imorgon så får vi först jubla lite och sedan får Sabina snällt göra ännu ett besök på ambassaden.
Jag sitter just nu och skriver på en packningslista. Den är detaljerad men är redan uppe i två och en halv sidor, då i punktform men ändå. Vi får väl se om jag tar med allt som står på listan. Alla som känner mig vet hur mycket jag kan packa. Dock har jag en maxvikt jag måste anpassa mig efter. Bagaget som ska checkas in får max väga 30 kg och handbagaget får max väga 7 kg. 30 kg låter mycket men jag kan lova att jag enkelt kommer upp i den vikten. Jag ska försöka följa Sabinas råd om att packa lätt och ha i tanken att jag kan köpa saker därborta också. Vi får se hur det går...
Imorrn ska jag nog börja lite smått med packningen och lördagen kommer gå till att packa klart, se till att jag har allt, städa och röja i lägenheten. På söndag åker jag till Stockholm och besöker Pelles bror och hans brors fru som beräknas föda en liten bebis på måndag, eller om det var tisdag. Jag hoppas dock att bebisen kommer redan innan söndagen så jag och Pelle kan hälsa på dem på BB, eller så kanske de redan hunnit hem. Sedan på måndagen bär det iväg till Arlanda...
Jag ska nu återgå till packningslistan.
Gott.
Det var riktigt gott med pannkakor.
Förutom att grädda och äta pannkakor har jag pratat med farmor, mamma, pappa i telefon och dessutom svarat på frågorna till auris-intervju. Så har fått lite gjort. Nu ska jag hem till Pelle.
Ha en bra kväll :)
Förutom att grädda och äta pannkakor har jag pratat med farmor, mamma, pappa i telefon och dessutom svarat på frågorna till auris-intervju. Så har fått lite gjort. Nu ska jag hem till Pelle.
Ha en bra kväll :)
Våffeldagen.
Idag är det våffeldagen, jag har dessvärre inget våffeljärn så jag tänkte göra pannkakor istället, med vaniljglass och jordgubbssylt. Jag åt ändå våfflor hemma hos mina föräldrar i fredags så jag tror att jag klarar mig utan idag.
Våffeldagen, Vårfrudagen och Jungfru Marie Bebådelsedag
"Att man äter våfflor på våren har sin naturliga förklaring i att det förr i tiden, efter vinterns ruskmörker, åter fanns större tillgång till både ägg och mjölk. Men varför äter man våfflor just på Jungfru Marie Bebådelsedag? Man kan spåra firandet av Jungfru Marie Bebådelsedag så långt tillbaka som 500 efter kristus. Man firar den 25 mars, vilket är nio månader före jul och Jesus nedkoms. Kyrkligt är dock Marie Bebådelsedag numera en flytande helgdag som inträffar på närmaste söndagen kring 25 mars, det vill säga någon gång mellan 22-28 mars. Förr kallades Maria även för "Vår Fru" och därför kallas även Jungfru Marie Bebådelsedag för "Vårfrudagen". Att dett sedan blev "våffeldagen" tros vara ett hörfel, "Vårfru" blir lätt "våfflor". Detta kan vara en förklaring till varför man i Skåne ställde sig frågande till våffleätandet, där "Vårfrudagen" hette "Fruedag" från danskan och inte språkligt påminner om våfflor på samma sätt." [http://www.vafflor.se/dagen]
"Att man äter våfflor på våren har sin naturliga förklaring i att det förr i tiden, efter vinterns ruskmörker, åter fanns större tillgång till både ägg och mjölk. Men varför äter man våfflor just på Jungfru Marie Bebådelsedag? Man kan spåra firandet av Jungfru Marie Bebådelsedag så långt tillbaka som 500 efter kristus. Man firar den 25 mars, vilket är nio månader före jul och Jesus nedkoms. Kyrkligt är dock Marie Bebådelsedag numera en flytande helgdag som inträffar på närmaste söndagen kring 25 mars, det vill säga någon gång mellan 22-28 mars. Förr kallades Maria även för "Vår Fru" och därför kallas även Jungfru Marie Bebådelsedag för "Vårfrudagen". Att dett sedan blev "våffeldagen" tros vara ett hörfel, "Vårfru" blir lätt "våfflor". Detta kan vara en förklaring till varför man i Skåne ställde sig frågande till våffleätandet, där "Vårfrudagen" hette "Fruedag" från danskan och inte språkligt påminner om våfflor på samma sätt." [http://www.vafflor.se/dagen]
Äter du våfflor idag?
Resulatet...
Fotografering.
Helt otroligt...
... att vi blir tvungna att flytta fram datumet för avresan hela tiden.
Imorse när jag öppnade min mail fanns ett nytt mail från resebyrån där vi bokat våra flygbiljetter. Där stod det att det tyvärr hade blivit något fel med min flygbiljett och de lyckades inte boka den ordentligt. Det hade nu blivit fullt på flyget men gick att ordna en annan typ av biljett om jag var villig att lägga ut 2500 kr mer. De föreslog därför att flytta vår avresa till på måndag istället. Trodde jag skulle bli galen, nu när vi äntligen skulle få komma iväg. Såklart skulle något ställa till dem planerna. Efter lite velande hit och dit bestämdes att vi skulle boka biljetterna till på måndag den 30 mars istället. Fick ett mail med biljetten och har skrivit ut den så nu hoppas jag ingenting ska ställa till med avresan på måndag. Jobbigaste är dock att det mesta va planerat inför avresan. Jag och Pelle skulle redan på torsdagen låna mina föräldrars bil och köra till Sthlm, passa på att hälsa på hans bror Tomas och Dominique och eventuellt en nyfödd liten bebis som kan komma ut i världen när som helst, dock beräknad till 31 mars. Nu får vi se om Pelle kan få ledigt på måndag annars får jag ta tåget till Stockholm och Arlanda istället. Bara massa krångel. När jag väl är i Laos kommer jag jubla så högt att ni i Sverige kan höra, nästan i alla fall.
En annan grej som är rätt irriterande med att avresan blev flyttad till på måndag är att jag kunde ha följt med mina föräldrar till fjällen. De åkte idag och hade jag bara vetat att flyget på fredag var fullbokat hade jag kunnat följa med. Åkt skidor, slalom och snowboard. Hur härligt hade inte det varit. Kunnat ta massa fina bilder med min älskade canon. Det känns ruskigt pissigt. Visst är jag hellre i Laos, men dit kommer jag ju inte heller. Ursäkta att jag är så grinig och tjatig men åh, det är så segt att det håller på så här...
Imorse när jag öppnade min mail fanns ett nytt mail från resebyrån där vi bokat våra flygbiljetter. Där stod det att det tyvärr hade blivit något fel med min flygbiljett och de lyckades inte boka den ordentligt. Det hade nu blivit fullt på flyget men gick att ordna en annan typ av biljett om jag var villig att lägga ut 2500 kr mer. De föreslog därför att flytta vår avresa till på måndag istället. Trodde jag skulle bli galen, nu när vi äntligen skulle få komma iväg. Såklart skulle något ställa till dem planerna. Efter lite velande hit och dit bestämdes att vi skulle boka biljetterna till på måndag den 30 mars istället. Fick ett mail med biljetten och har skrivit ut den så nu hoppas jag ingenting ska ställa till med avresan på måndag. Jobbigaste är dock att det mesta va planerat inför avresan. Jag och Pelle skulle redan på torsdagen låna mina föräldrars bil och köra till Sthlm, passa på att hälsa på hans bror Tomas och Dominique och eventuellt en nyfödd liten bebis som kan komma ut i världen när som helst, dock beräknad till 31 mars. Nu får vi se om Pelle kan få ledigt på måndag annars får jag ta tåget till Stockholm och Arlanda istället. Bara massa krångel. När jag väl är i Laos kommer jag jubla så högt att ni i Sverige kan höra, nästan i alla fall.
En annan grej som är rätt irriterande med att avresan blev flyttad till på måndag är att jag kunde ha följt med mina föräldrar till fjällen. De åkte idag och hade jag bara vetat att flyget på fredag var fullbokat hade jag kunnat följa med. Åkt skidor, slalom och snowboard. Hur härligt hade inte det varit. Kunnat ta massa fina bilder med min älskade canon. Det känns ruskigt pissigt. Visst är jag hellre i Laos, men dit kommer jag ju inte heller. Ursäkta att jag är så grinig och tjatig men åh, det är så segt att det håller på så här...
Inget arbetstillstånd idag heller, jag mailade Suphin idag och meddelade om den ändrade flygtiden och passade då på att fråga om hon hört något om arbetstillståndet, får se vad hon svarar imorgon. De ligger ju 6 timmar efter tidsmässigt så tiden stämmer inte riktigt överrens och det blir ibland lite väntan mellan mailandet. Jag fick också förfrågan om att bli intervjuad till Auris nästa nummer. De skulle ha ett äventyrstema och ville intervjua mig ang. Laosresan. Fick igår kväll ett mail med några frågor som jag idag suttit och skrivit på. Ska skriva klart svaren imorrn och skicka in dem. Ni som får tidningen Auris får läsa artikeln sen, annars kanske den går att hämta på hemsidan. Jag får kolla upp det, isåfall kommer jag lägga upp länken här på min blogg.
Min dag har annars varit sjukt seg. Jag hoppas på fint väder imorgon för isåfall ska jag ta med min älskade kamera ut på promenad och fotografera lite. Det var så längesen och idag när jag satt och inte gjorde det minsta vettiga blev jag riktigt sugen på att ge mig ut och fotografera, dock hade det hunnit bli mörkt.
... eller i alla fall när det är fotograferingsdax!
Ps. Några som undrar vad som händer med min hemresa, om den blir förflyttad framåt i tiden pga att vi får skjuta upp avresan hela tiden. Jag och Laosgruppen har ännu inte tagit något beslut om detta. Vi får helt enkelt se om det behövs att jag stannar längre tid när vi väl är i Laos. Beror helt på hur arbetet på plats fortlöper...
Inkorgen
Jag har inte rensat i min UH mails inkorg på evigheter. Det har resulterat i att jag för ungefär 90-120 min sedan hade 1300 mail där. Nu har jag bantat ner det till hela 867 mail. Jag har alltså suttit och roat mig med att sortera mailen. Jag har flyttat dem till olika mappar beroende på vad de handlar om eller kastat de mail jag inte behöver ha kvar. Trots de nästan två timmarna har jag inte hunnit med alla mailen. Nu har jag dessutom lessnat på att sortera mail så får fixa resten en annan dag.
Solen skiner där ute så funderar på att ta en promenad. Vädret som varit de senaste dagarna har verkligen gett en vårkänslor. Solen skiner, den mesta snön har smällt och man behöver inte längre ha massa varma kläder. Dock återvänder kylan på sen eftermiddagen och kvällen när solen gått ner...
Ett mail från Suphin kom idag också, och hon hade tydligen varit på möte med ministriet som ska ordna med arbetstillståndet men tydligen var han som skulle fixa med det borta resten av veckan. Grrrr... Han skulle vara tillbaka nästa vecka. Jag hoppas verkligen arbetstillståndet blir klart innan onsdagen annars är det prat om att vi ska åka dit i alla fall, fast med turistvisum och krångla med ett visum som tillåter arbete sen när arbetstillståndet kommer därborta. Jag vill egentligen inte göra så men att sitta här i Sverige känns lite som slöseri med tid. Under tiden vi väntar på arbetstillståndet kan vi ju fixa med alla praktiska saker som boende och att lära känna Vientiane och dövgruppen om vi åker ändå och det är ju bra. Det kommer ju trots allt ta ett tag i början att komma in i allt. Just nu verkar det alltså som att vi kommer åka nästa fredag vare sig vi fått arbetstillståndet eller inte.
Solen skiner där ute så funderar på att ta en promenad. Vädret som varit de senaste dagarna har verkligen gett en vårkänslor. Solen skiner, den mesta snön har smällt och man behöver inte längre ha massa varma kläder. Dock återvänder kylan på sen eftermiddagen och kvällen när solen gått ner...
Ett mail från Suphin kom idag också, och hon hade tydligen varit på möte med ministriet som ska ordna med arbetstillståndet men tydligen var han som skulle fixa med det borta resten av veckan. Grrrr... Han skulle vara tillbaka nästa vecka. Jag hoppas verkligen arbetstillståndet blir klart innan onsdagen annars är det prat om att vi ska åka dit i alla fall, fast med turistvisum och krångla med ett visum som tillåter arbete sen när arbetstillståndet kommer därborta. Jag vill egentligen inte göra så men att sitta här i Sverige känns lite som slöseri med tid. Under tiden vi väntar på arbetstillståndet kan vi ju fixa med alla praktiska saker som boende och att lära känna Vientiane och dövgruppen om vi åker ändå och det är ju bra. Det kommer ju trots allt ta ett tag i början att komma in i allt. Just nu verkar det alltså som att vi kommer åka nästa fredag vare sig vi fått arbetstillståndet eller inte.
Nej, inte än...
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, så låter ordspråket.
Jag vet inte riktigt om jag har lust att instämma med det som ordspråket säger, väntan gör mig tokig. Att inte veta, att inte veta vad som sker imorgon, att inte veta vad som sker nästa vecka eller inom den närmsta framtiden är påfrestande på ett alldeles speciellt sätt.
Det har alltså inte kommit något arbetstillstånd. Det var meningen att jag i fredags vid 14-tiden skulle ha satt mig på ett plan som skulle ta mig till Bangkok, sedan vidare därifrån till Vientiane, så blev dock inte fallet. Arbetstillståndet krävs för att vi ska kunna få ett visum som tillåter oss att stanna några månader och jobba. I och med att arbetstillståndet inte kommit därmed inget visum. Jag sitter därför fortfarande kvar i Sverige.
Vi hade kunnat åkt iväg med turistvisum, detta hade då medfört att vi blivit tvungna att resa ut ur landet för att få vårt riktiga visum. Ett nytt visum kan alltså inte ordnas när man befinner sig i landet man söker visum till. För mig var det ett ganska lätt val att vänta med att åka tills alla papper var klara än att åka till Laos, behöva åka ut ur Laos till exempelvis Thailand för att behöva krångla därborta. Det kan gå smärtfritt men det kan också bli massa strul. Visst, det hade blivit ett litet äventyr men... jag tror jag klarar mig utan det äventyret. Jag har sett nog av vad byråkrati kan ställa till med.
På onsdag hade jag varit i Laos i två veckor om jag kommit iväg som det var tänkt från början, 3 mars. Det känns lite skumt när jag tänker så "jag kunde ha varit i Laos nu, och att redan två veckor hade snart passerat...". Det visar bara på hur fort tiden kommer gå. Speciellt när man kommer tänka tillbaka på det när man väl är hemma igen.
I torsdags hade jag, Erik och Sabina ett möte med Sven, kontaktpersonen från SHIA. Han berättade lite om Laos och vad man kan behöva tänka på när man befinner sig där. Lite hur de uppfattar olika saker och så. Det var väldigt intressant. Det blev mycket diskussion om varför arbetstillståndet dröjer, vad vi vet så handlar det mycket om interna grejer. Suphin mailade idag och berättade att hon haft möte med dem som ska ge oss arbetstillståndet och de jobbar på det. Jag hoppas verkligen arbetstillståndet kommer under veckan så jag vet att jag nästa fredag kommer att åka. Det är bara att hålla tummarna...
Efter mötet med Sven ringde jag och bokade om flygbiljetterna sedan passade jag och Erik på att maila Suphin och berätta om vår ombokning till den 27 mars och om mötet med Sven och SHIA. Tackade henne för allt jobb hon gjort med att få till ett arbetstillstånd. Hon jobbar verkligen stenhårt. Därefter blev det ett litet Laosgruppsmöte på fiket Chokladbollen i närheten av UH kansliet med Sabina, Sofia, Lovisa och Erik. Ett mycket litet men mysigt fik. *Bild kommer så fort jag har kameran i närheten*
Jag vet inte riktigt om jag har lust att instämma med det som ordspråket säger, väntan gör mig tokig. Att inte veta, att inte veta vad som sker imorgon, att inte veta vad som sker nästa vecka eller inom den närmsta framtiden är påfrestande på ett alldeles speciellt sätt.
Det har alltså inte kommit något arbetstillstånd. Det var meningen att jag i fredags vid 14-tiden skulle ha satt mig på ett plan som skulle ta mig till Bangkok, sedan vidare därifrån till Vientiane, så blev dock inte fallet. Arbetstillståndet krävs för att vi ska kunna få ett visum som tillåter oss att stanna några månader och jobba. I och med att arbetstillståndet inte kommit därmed inget visum. Jag sitter därför fortfarande kvar i Sverige.
Vi hade kunnat åkt iväg med turistvisum, detta hade då medfört att vi blivit tvungna att resa ut ur landet för att få vårt riktiga visum. Ett nytt visum kan alltså inte ordnas när man befinner sig i landet man söker visum till. För mig var det ett ganska lätt val att vänta med att åka tills alla papper var klara än att åka till Laos, behöva åka ut ur Laos till exempelvis Thailand för att behöva krångla därborta. Det kan gå smärtfritt men det kan också bli massa strul. Visst, det hade blivit ett litet äventyr men... jag tror jag klarar mig utan det äventyret. Jag har sett nog av vad byråkrati kan ställa till med.
På onsdag hade jag varit i Laos i två veckor om jag kommit iväg som det var tänkt från början, 3 mars. Det känns lite skumt när jag tänker så "jag kunde ha varit i Laos nu, och att redan två veckor hade snart passerat...". Det visar bara på hur fort tiden kommer gå. Speciellt när man kommer tänka tillbaka på det när man väl är hemma igen.
I torsdags hade jag, Erik och Sabina ett möte med Sven, kontaktpersonen från SHIA. Han berättade lite om Laos och vad man kan behöva tänka på när man befinner sig där. Lite hur de uppfattar olika saker och så. Det var väldigt intressant. Det blev mycket diskussion om varför arbetstillståndet dröjer, vad vi vet så handlar det mycket om interna grejer. Suphin mailade idag och berättade att hon haft möte med dem som ska ge oss arbetstillståndet och de jobbar på det. Jag hoppas verkligen arbetstillståndet kommer under veckan så jag vet att jag nästa fredag kommer att åka. Det är bara att hålla tummarna...
Efter mötet med Sven ringde jag och bokade om flygbiljetterna sedan passade jag och Erik på att maila Suphin och berätta om vår ombokning till den 27 mars och om mötet med Sven och SHIA. Tackade henne för allt jobb hon gjort med att få till ett arbetstillstånd. Hon jobbar verkligen stenhårt. Därefter blev det ett litet Laosgruppsmöte på fiket Chokladbollen i närheten av UH kansliet med Sabina, Sofia, Lovisa och Erik. Ett mycket litet men mysigt fik. *Bild kommer så fort jag har kameran i närheten*
/En väntande Sara...
Kommentarer är kul
Jag tänkte att jag skulle svara på de kommentarer som jag fick i förra inlägget, precis som lovat.
***
Postat av: Jossy
Via Erik, som sade att du hade bättre blogg än han har. =)
Vad är bästa och värsta som kan hända i Laos för dig?
Svar: Hej Jossy!
Kul att han gillar min blogg men om den är bättre det vet jag inte. Hihi. Oj, det bästa som kan hända är nog att jag snabbt kommer in i livet därborta och att allt flyter på bra. Det värsta som kan hända är då det motsatta, att jag inte alls hittar en plats därborta, att jag inte trivs, att jag inte blir accepterad av människorna i Vientiane, LDPA och i dövgruppen som vi ska jobba med. Att jag blir sjuk och inte kommer ha möjlighet att göra ett bra jobb. Men jag tror det att det kommer bli bra, kanske inte de första dagarna men sen. I början är allting nytt, många olika intryck jag kommer få arbeta med men när man varit där en tid så tror jag att jag kommer stortrivas. Motgångar får man räkna med men dem är till för att vända...
Tack för frågan :)
***
Hittade dig via dig :p Haha,.. Okej, hmm.. Vilka är de 5 saker som du "måste" & SKA göra i Laos som du ser framemot? =) Hur tror du att det är i Laos? (roligt o jämföra sen när du är tillbaka i sverige igen) Vad är det viktigaste du tar med till Laos i din reseväska? (Förutom pass, pengar o id o sånt :p).. Vad är det som du kommer sakna minst i Sverige? =). Och sista frågan, Kommer du att berätta för dem i Laos att världens smartaste bor i Örebro och heter Helena Järnström o är din vän? :D Hahah Puss!!!
Svar: Hej Helena :P
Fem saker som jag måste göra eller ska göra i Laos är nog:
1. Få träffa alla människor som jag hört namnen på, som exempelvis Suphin som vi just för tillfället har otroligt mycket kontakt med och som nästan jobbar ihjäl sig för att ordna med arbetstillståndet, boende och allt för att det ska fungera så smidigt som möjligt för oss när vi kommer till Laos och Vientiane. Hon verkar så ambitiös. Jag har hört en hel del om henne genom Sabina, Lovisa och Erik och det är bara positiva saker så jag ser verkligen fram emot att få träffa henne och att få arbeta tillsammans med henne. Tror jag kan lära mig massor av henne och förhoppningsvis kan hon lära sig en hel del av mig också.
2. Utforska så stora delar av Vientiane och Laos överhuvudtaget som jag bara kan.
3. Lära mig mer om kulturen och människorna som finns därborta. Jag har redan märkt många skillnader och det kommer bli hur spännande som helst att få ta del av den kulturen och de människor som finns där.
4. Sen ser jag självklart fram emot själva orsaken till att vi åker dit, dövgruppens utveckling. Det ska bli intressant att se hur det egentligen ser ut i deras organisation, om det är så som jag föreställt mig. Det ska också bli intressant och se hur de tar emot oss när vi kommer och också hur vårat arbete kommer att gå. Lära känna alla som på något sätt är involverade i dövgruppens arbete.
5. Jag ser också fram emot den lediga tid jag kommer ha, då jag kan utforska området och allt mer. Kanske lära känna andra människor utanför LDPA. Även tiden då jag kan ta med mig min kamera och ge mig ut och fotografera den fina natur jag hört att det ska vara därborta.
Den bild jag har av Laos just nu är inte så stor alls, och den bild jag har skapat är utifrån vad jag fått höra av andra som redan varit där och deras intryck av landet och människorna som bor där. Det jag fått höra är i alla fall att människorna där är väldigt varma och lätta att ta kontakt med, att det är ett fattigt land, att naturen är otroligt vacker och genom den här arbetstillstånds processen har jag också lagt märke till att det skiljer sig väldigt mycket om jag jämför med Sverige. Att det är ett mycket lugnare tempo. Vi får se om jag har samma bild när jag kommer hem, troligtvis har jag det bara mer ingående och bredare tack vare mina egna erfarenheter.
Kameran är absolut en av det viktigaste sakerna i min resväska, vill kunna dokumentera naturen därborta men också människorna. Vill kunna gå tillbaka till bilderna och minnas min tid i Laos. En bild säger mer än tusen ord brukar man säga. Hur mycket jag än kommer att skriva så kommer bilderna säga ännu mer...
Det jag kommer sakna minst är nog stressen, om det nu är som alla säger att det är ett mycket lugnare tempo, fast det kan ju också bli påfrestande. Vi ska ju trots allt inte vara kvar där i all evighet och kommer vilja få saker gjorda och om de då tar allt så lugnt kanske det blir svårt att hinna med allt. Så det är både och. Kylan tänkte jag också skriva men även det kommer jag sakna de dagar då solen skiner och temperaturen är runt 30 grader och svetten rinner. Även om jag inte kommer sakna den kyla vi har här i Sverige just nu så kommer jag nog sakna en liten kyla i alla fall :P
Haha, ja jag kommer berätta om vilken underbar och söt vän jag har här hemma i Sverige. Däremot kommer den smartaste vara den som berättar om dig, och hon kommer ju befinna sig i Laos och inte i Örebro :P;)
Tack Helena för frågorna och hoppas du är nöjd med de svar jag kom med! PUSS!
***
Postat av: sofie hittade dig via Uhilaos hemsidan=)
sofie, 25 år gammal o från göteborg.
Du känner till mig genom vi gick i samma klass något år i härnösand innan du flytta ner till örebro=)
Svar: Hej Sofie!
Åh, så kul att du hittat hit till min blogg. Det var inte igår. Hoppas att du fortsätter att kika in här och följer min resa till Laos och arbetet jag ska utföra där.
Sköt om dig, jättekul att du skrev :)
***
Postat av: Lovisa ja, jag är ju jag och det är ju mitt fel att du ska åka iväg :P Typ.
Svar: Hej Lovisa!
Jag ser det snarare som din förtjänst att jag får åka! :D
***
Postat av: Emelie
Hittade hit via UH:s hemsida.
Har följt Laosprojektet och tycker det ska bli spännande att läsa om er tid i Laos.
Jag önskar er båda lycka till och jag kommer att följa bloggen tills ni kommer hem igen =)
Svar: Hej Emelie!
Jättekul att du följer bloggen.
Ska försöka skriva så ofta det bara går så du kan fortsätta hålla dig uppdaterad om vad som sker i projektet.
***
Postat av: Birgitta
Hej! Eriks mamma här som läser bloggen.
Har hört talas om din blogg via Erik.
Svar: Hej Birgitta!
Kul att du även läser min blogg. Jag ska försöka uppdatera så ofta jag hinner och kan så ni här hemma i Sverige kan hålla koll på vad vi gör därborta...
***
Postat av: Per
Per din gamla klasskompis från risbergska som är spänd på hur det kommer gå. hittade hit via UH:s sida. Lycka till i Laos!
Svar: Hej Per!
Tack så mycket. Du får fortsätta kika in här och hålla dig uppdaterad om vad som sker i Laosprojektet. Jag ska försöka uppdatera så ofta jag bara kan.
***
Postat av: Anna
Ja vem jag är vet du ju, och läser för att hålla lite koll på att ni sköter er;)
Svar: Hej Anna!
Du måste ursäkta mig, misstänker att jag fått hjärnsläpp eller något men jag har noll koll vem du är? :P Kollat in på din blogg i hopp om att bli lite klokare men icke... Anna KW?
***
Postat av: Linda Malm
Hej Sara, jag håller också koll på dig. Hoppas att du får ditt arbetstillstånd så att du kommer iväg på din spännande resa. Kram från Linda
Svar: Heej Linda!
Jättekul att du håller koll på mig :) Ja, jag hoppas också att tillståndet ska komma snart så vi kommer oss iväg någon gång. Än har det inte kommit...
Ha det gott och hälsa Jocke, My och Ia från mig :)
***
TACK så jättemycket för era kommentarer och frågor. Fortsätt gärna med det. Det är alltid kul att få kommentarer eller frågor. Jag ska göra mitt bästa för att besvara dem :)
***
Postat av: Jossy
Via Erik, som sade att du hade bättre blogg än han har. =)
Vad är bästa och värsta som kan hända i Laos för dig?
Svar: Hej Jossy!
Kul att han gillar min blogg men om den är bättre det vet jag inte. Hihi. Oj, det bästa som kan hända är nog att jag snabbt kommer in i livet därborta och att allt flyter på bra. Det värsta som kan hända är då det motsatta, att jag inte alls hittar en plats därborta, att jag inte trivs, att jag inte blir accepterad av människorna i Vientiane, LDPA och i dövgruppen som vi ska jobba med. Att jag blir sjuk och inte kommer ha möjlighet att göra ett bra jobb. Men jag tror det att det kommer bli bra, kanske inte de första dagarna men sen. I början är allting nytt, många olika intryck jag kommer få arbeta med men när man varit där en tid så tror jag att jag kommer stortrivas. Motgångar får man räkna med men dem är till för att vända...
Tack för frågan :)
***
Postat av: Helena
Fem saker som jag måste göra eller ska göra i Laos är nog:
1. Få träffa alla människor som jag hört namnen på, som exempelvis Suphin som vi just för tillfället har otroligt mycket kontakt med och som nästan jobbar ihjäl sig för att ordna med arbetstillståndet, boende och allt för att det ska fungera så smidigt som möjligt för oss när vi kommer till Laos och Vientiane. Hon verkar så ambitiös. Jag har hört en hel del om henne genom Sabina, Lovisa och Erik och det är bara positiva saker så jag ser verkligen fram emot att få träffa henne och att få arbeta tillsammans med henne. Tror jag kan lära mig massor av henne och förhoppningsvis kan hon lära sig en hel del av mig också.
2. Utforska så stora delar av Vientiane och Laos överhuvudtaget som jag bara kan.
3. Lära mig mer om kulturen och människorna som finns därborta. Jag har redan märkt många skillnader och det kommer bli hur spännande som helst att få ta del av den kulturen och de människor som finns där.
4. Sen ser jag självklart fram emot själva orsaken till att vi åker dit, dövgruppens utveckling. Det ska bli intressant att se hur det egentligen ser ut i deras organisation, om det är så som jag föreställt mig. Det ska också bli intressant och se hur de tar emot oss när vi kommer och också hur vårat arbete kommer att gå. Lära känna alla som på något sätt är involverade i dövgruppens arbete.
5. Jag ser också fram emot den lediga tid jag kommer ha, då jag kan utforska området och allt mer. Kanske lära känna andra människor utanför LDPA. Även tiden då jag kan ta med mig min kamera och ge mig ut och fotografera den fina natur jag hört att det ska vara därborta.
Den bild jag har av Laos just nu är inte så stor alls, och den bild jag har skapat är utifrån vad jag fått höra av andra som redan varit där och deras intryck av landet och människorna som bor där. Det jag fått höra är i alla fall att människorna där är väldigt varma och lätta att ta kontakt med, att det är ett fattigt land, att naturen är otroligt vacker och genom den här arbetstillstånds processen har jag också lagt märke till att det skiljer sig väldigt mycket om jag jämför med Sverige. Att det är ett mycket lugnare tempo. Vi får se om jag har samma bild när jag kommer hem, troligtvis har jag det bara mer ingående och bredare tack vare mina egna erfarenheter.
Kameran är absolut en av det viktigaste sakerna i min resväska, vill kunna dokumentera naturen därborta men också människorna. Vill kunna gå tillbaka till bilderna och minnas min tid i Laos. En bild säger mer än tusen ord brukar man säga. Hur mycket jag än kommer att skriva så kommer bilderna säga ännu mer...
Det jag kommer sakna minst är nog stressen, om det nu är som alla säger att det är ett mycket lugnare tempo, fast det kan ju också bli påfrestande. Vi ska ju trots allt inte vara kvar där i all evighet och kommer vilja få saker gjorda och om de då tar allt så lugnt kanske det blir svårt att hinna med allt. Så det är både och. Kylan tänkte jag också skriva men även det kommer jag sakna de dagar då solen skiner och temperaturen är runt 30 grader och svetten rinner. Även om jag inte kommer sakna den kyla vi har här i Sverige just nu så kommer jag nog sakna en liten kyla i alla fall :P
Haha, ja jag kommer berätta om vilken underbar och söt vän jag har här hemma i Sverige. Däremot kommer den smartaste vara den som berättar om dig, och hon kommer ju befinna sig i Laos och inte i Örebro :P;)
Tack Helena för frågorna och hoppas du är nöjd med de svar jag kom med! PUSS!
***
sofie, 25 år gammal o från göteborg.
Du känner till mig genom vi gick i samma klass något år i härnösand innan du flytta ner till örebro=)
vinkar
Åh, så kul att du hittat hit till min blogg. Det var inte igår. Hoppas att du fortsätter att kika in här och följer min resa till Laos och arbetet jag ska utföra där.
Sköt om dig, jättekul att du skrev :)
***
Jag ser det snarare som din förtjänst att jag får åka! :D
***
Postat av: Emelie
Hittade hit via UH:s hemsida.
Har följt Laosprojektet och tycker det ska bli spännande att läsa om er tid i Laos.
Jag önskar er båda lycka till och jag kommer att följa bloggen tills ni kommer hem igen =)
Svar: Hej Emelie!
Jättekul att du följer bloggen.
Ska försöka skriva så ofta det bara går så du kan fortsätta hålla dig uppdaterad om vad som sker i projektet.
***
Postat av: Birgitta
Hej! Eriks mamma här som läser bloggen.
Har hört talas om din blogg via Erik.
Svar: Hej Birgitta!
Kul att du även läser min blogg. Jag ska försöka uppdatera så ofta jag hinner och kan så ni här hemma i Sverige kan hålla koll på vad vi gör därborta...
***
Postat av: Per
Per din gamla klasskompis från risbergska som är spänd på hur det kommer gå. hittade hit via UH:s sida. Lycka till i Laos!
Svar: Hej Per!
Tack så mycket. Du får fortsätta kika in här och hålla dig uppdaterad om vad som sker i Laosprojektet. Jag ska försöka uppdatera så ofta jag bara kan.
***
Postat av: Anna
Ja vem jag är vet du ju, och läser för att hålla lite koll på att ni sköter er;)
Svar: Hej Anna!
Du måste ursäkta mig, misstänker att jag fått hjärnsläpp eller något men jag har noll koll vem du är? :P Kollat in på din blogg i hopp om att bli lite klokare men icke... Anna KW?
***
Postat av: Linda Malm
Hej Sara, jag håller också koll på dig. Hoppas att du får ditt arbetstillstånd så att du kommer iväg på din spännande resa. Kram från Linda
Svar: Heej Linda!
Jättekul att du håller koll på mig :) Ja, jag hoppas också att tillståndet ska komma snart så vi kommer oss iväg någon gång. Än har det inte kommit...
Ha det gott och hälsa Jocke, My och Ia från mig :)
***
TACK så jättemycket för era kommentarer och frågor. Fortsätt gärna med det. Det är alltid kul att få kommentarer eller frågor. Jag ska göra mitt bästa för att besvara dem :)
Du - kul att veta.
Det skulle vara kul och veta vilka det är som läser här på min blogg.
Vem är Du?
Skriv några rader, exempelvis ditt namn, var du bor, hur du hittade hit,
och en egen kommentar som kan vara i princip vad som helst och/eller en fråga till mig.
Kommer svara er i ett kommande inlägg.
och en egen kommentar som kan vara i princip vad som helst och/eller en fråga till mig.
Kommer svara er i ett kommande inlägg.
/En nyfiken
Imorgon...
... skulle jag ha satt mig på ett flygplan med Laos som slutdestination.
Nu blir det tyvärr inte så i och med att vi inte fick arbetstillståndet i tid från Laos. Det gjorde att vi fick boka om vårt avresedatum till fredagen nästa vecka. Det känns både och, jag hade ställt in mig på att åka till Stockholm idag, sova över hos Pelles bror och hans fru, få sällskap av Pelle till flyget imorgon vid lunchtid, men nu blir det inte så samtidigt som det är skönt att få ytterligare ett par dagar i Sverige med nära och kära innan jag väl åker. Dock är det rätt frustrerande att de inte kunde fixa ett arbetstillstånd i tid. Det är bara att acceptera att Laos är en helt annan värld jämfört med Sverige när det gäller många aspekter. Det kommer verkligen bli intressant att få ta del av den världen och få lite perspektiv på min tillvaro i Sverige.
Ute faller snön ner, snöar inte lite heller. Kommer kännas skumt att åka från ett vitt vinterland till ett stekande varmt land. Kommer verkligen bli en klimatchock.
Det mesta är fixat inför resan, några smågrejer som jag skulle ha fixat i fredags men som jag sköt upp när det blev bestämt att vi skulle boka om våra flygbiljetter till ett senare datum. Blir nog stan imorgon. Ledarutbildningen och materialet till den är en annan del som inte riktigt är färdig och som jag ska försöka sitta med. Känns skönare om det är klar innan jag åker och nu har jag ju fått några dagar extra att kunna sitta med det. Förra helgen besökte jag Erik och Josefin i Uppsala. En sista gång innan avresan. Blev mycket snackande och fotograferande. Både Erik och Josefin delar mitt intresse för fotografering., kul! Tack för en rolig helg både Erik och Josefin.
- Avresa om 11 dagar
Nu blir det tyvärr inte så i och med att vi inte fick arbetstillståndet i tid från Laos. Det gjorde att vi fick boka om vårt avresedatum till fredagen nästa vecka. Det känns både och, jag hade ställt in mig på att åka till Stockholm idag, sova över hos Pelles bror och hans fru, få sällskap av Pelle till flyget imorgon vid lunchtid, men nu blir det inte så samtidigt som det är skönt att få ytterligare ett par dagar i Sverige med nära och kära innan jag väl åker. Dock är det rätt frustrerande att de inte kunde fixa ett arbetstillstånd i tid. Det är bara att acceptera att Laos är en helt annan värld jämfört med Sverige när det gäller många aspekter. Det kommer verkligen bli intressant att få ta del av den världen och få lite perspektiv på min tillvaro i Sverige.
Ute faller snön ner, snöar inte lite heller. Kommer kännas skumt att åka från ett vitt vinterland till ett stekande varmt land. Kommer verkligen bli en klimatchock.
Det mesta är fixat inför resan, några smågrejer som jag skulle ha fixat i fredags men som jag sköt upp när det blev bestämt att vi skulle boka om våra flygbiljetter till ett senare datum. Blir nog stan imorgon. Ledarutbildningen och materialet till den är en annan del som inte riktigt är färdig och som jag ska försöka sitta med. Känns skönare om det är klar innan jag åker och nu har jag ju fått några dagar extra att kunna sitta med det. Förra helgen besökte jag Erik och Josefin i Uppsala. En sista gång innan avresan. Blev mycket snackande och fotograferande. Både Erik och Josefin delar mitt intresse för fotografering., kul! Tack för en rolig helg både Erik och Josefin.
- Avresa om 11 dagar
_________________________________________________________________________________________________
- Sänder en tanke och tänder ett ljus! Livet är så orättvist!
